Chasm City

Ikväll tänkte jag skriva något så sällsynt som en bokrecension. Eller åtminstone prata lite om en bok som jag alldeles nyligen läst ut.

Boken är:


För er som inte vet uttalas ordet chasm som "Kasm".
Lustigt för övrigt att det är en bild på ett rymdskepp och inte en stad.

Denna bok blev jag tipsad av boktipset.se. Då jag är väldigt fixerad på rymden (durr hurr) just nu så var jag väldigt sugen på att läsa just en science fiction med mycket fokus på rymden.
Först en intressant sak om författaren. Något som jag inte upptäckte fören i slutet på boken då jag såg att sista sidan hade en kort text om författaren själv. Tydligen är han utbildad astronom och jobbar för ESA! Det ger sannerligen extra trovärdighet till hela boken.

Chasm City handlar om en man vid namn Tanner Mirabel som var "säkerhetsexpert" åt en ganska brutal man. Nästan från sida ett för vi veta att Tanner jagar Reivich, den man som är orsaken till att Tanners chef och dennes hustru är död.
Boken utspelar sig ganska långt ifrån Jorden. Och åtminstone en av planeterna cirkulerar runt stjärnan 61 Cygni A som mycket riktigt är en riktig stjärna även i verkligheten.

Boken innehåller två parallella berättelser varav den ena beskriver den långa resan från Jorden till den nya stjärnan. Man har skickat iväg fem enorma skepp vars besättning lever och dör som vanligt ombord. Flera generationer lever alltså hela sina liv på dessa rymdskepp. Med på skeppen bär de också en mängd nedfrysta "nybyggare" som ska kolonisera den nya världen när de väl kommit fram.
Boken börjar som en aningen luddig hämdhistoria om Tanner som ska mörda Reivich av några slags lojalitetsprinciper som inte ens huvudpersonen riktigt förstår.

Självklart är inte detta hela historien. På baksidan av boken står "But the stakes are raised when his search (efter Reivich då) brings him face to face with a centuries-old atrocity that history would rather forget."
Och vad det innebär kan man ju spekulera i.

Det krävs nog att man är ganska intresserad av genren i sig för att verkligen uppskatta boken. Den innehåller många ytterst trovärdiga uppfinningar som redan är på väg här i verkligheten, bl a rymdhissar och genmodifikationer av alla de slag. Boken saknar både laservapen och minimalistiskt polerade vita ytor. Världen känns ytterst "manuell".
Det är en ganska vidrig och smutsig värld. Vi må ha lyckats skicka människor till att kolonisera andra planeter, men sen gick det åt helvete. Reynolds bygger upp en cyberpunk-miljö med krig, smutsiga hjärnimplantat, konstruerade virus med syftet att ingjuta gudstro i de människor det infekterar och annat som hör till.

Boken är fantastiskt bra för övrigt. Världarna är som sagt otroligt trovärdiga och sådär underbart vidriga så man önskar man kunde se det på riktigt.
Det kommer dock en punkt i berättelsen då jag nästan rycker till för att den tar ett sånt hopp i trovärdighet och går in på ren, sci-fi-klassisk svävande spekulation. Men det fungerar ändå och det hade inte riktigt blivit detsamma utan det.

Jag tycker väldigt mycket om berättelser som totalt grundlurar läsaren. Eller rättare sagt gör en extremt oväntad vändning någonstans i slutet som gör att allt plötsligt faller på plats. När det som låtit konstigt i mitten men som man bara ryckt på axlarna åt får sin förklaring och man vill ropa "no waaaay!". Detta är en sådan bok.