The Religion War

The Religion War är en bok av Scott Adams och uppföljaren till boken God's Debris. Den handlar om The Avatar som är världens kunnigaste och smartaste person. Han vet allt. Avatar försöker att avvärja mänsklighetens största krig. Kriget mellan de kristna nationerna och de muslimska nationerna. Den förra under General Cruz kommando och den senare ledandes av Al-Zee. De båda kontrollerar i princip varsin halva av Världen.

God's Debris läste jag i precis rätt ålder, någon gång i gymnasiet. Den var en av böckerna som formade mitt intresse för begreppet Gud som lite mer än bara den Gud som beskrivs i Bibeln och av vardagskristna. Idag känns den boken oerhört banal och intetsägande när jag läser den på nytt. Begreppen och tankarna författaren väcker där ter sig synnerligen töntiga. Men då, precis där när jag läste den då slog den hårt i mig.
The Religion War börjar ganska tradigt och övertydligt den också. Jag tänker "Jaja, vi fattar...båda sidor är lika fanatiska och tror de har precis rätt i sin tro och att den andra är djävulen själv". Men i slutet blir det riktigt spännande och väldigt oförutsägbart vad som händer i den faktiska handlingen.
Det kommer också en frågeställning som visserligen inte är helt ny för mig, men som jag inte stött på med samma formulering på det sättet som i denna bok. Så det tyckte jag var intressant.
I slutet av boken ställs också ett par tankeställande frågor som det är meningen att man kan fundera lite på efter att man läst boken. Lite skolboksstil helt enkelt. Jag gillar't.
Jag tänkte ta några av de frågarna här nedan och försöka besvara dem.


Are humans the product of a skilled or unskilled designer?

Frågorna är ju tänka att vara ganska öppna (om jag förstått det rätt) utan något direkt ja eller nej-svar. Men detta tycker jag kan besvaras ganska rakt. Människan har en ganska dålig design. Neil Degrasse Tyson påpekade flera ganska uppenbara saker som gör människans kropp ganska korkad och klumpig.
Vi äter och andas ur samma hål. Säkerligen dör massvis av människor bara av att kvävas när de äter.
Våra könsorgan är placerade väldigt nära vår anal. Varför sätta något så förknippat med njutning och artens fortlevnad precis intill, som Tyson säger, A SEWAGE SYSTEM?
Den onödiga blindtarmen kan inflameras och döda oss i princip när som helst.
För att nämna några saker.
Å andra sidan kan man också hävda att människan är väldigt snillerikt konstruerad utifrån naturligt urval. Människan är då enbart designad i ett andra led genom att det naturliga urvalet har satts igång som i sig kan hävdas vara ett bra design. Men jag skulle nog vilja säga det föregående trots allt.
En kristen person skulle förstås kunna hävda att alla våra imperfektioner är medvetet ditplacerade för att göra oss till de vi är, med våra drivkrafter och våra känslor och önskningar. Men ja, en troende person skulle i princip kunna säga detsamma om vilken invändning man än kom med.



Would an omnipotent being need to think in the way that people understand it? Or is thinking unnecessary for a timeless, indestructible being whose preferences are the same as reality.

Detta är en snarlik frågeställning som tas upp i Peter Vardys bok The Puzzle of God. Och den Gud som beskrivs i frågan är ganska lik Thomas av Aquinas vision av vad Gud är. En Gud som också många katoliker tillskriver sig. Tankar förutsätter till att börja med tid, så en tidslös Gud har ingen användning för tankar. Det är motsägelsefullt. Tankar förutsätter också imperfektion. Man begrunnar något; "ska jag göra si eller så?", "varför gör människan så?", "nu ska jag skapa Universum". Frågor känns onödiga, eftersom gud är allvetande enligt definitionen. Konstateranden känns onödiga eftersom de inte tillför någon ny information. Och om Gud tvekar i sina beslut så innebär det ju att Gud kan ha fel. Vilket går emot konventionella definitionen av Gud. I frågan står visserligen inte "allvetande" utan bara allsmäktig. Så i sådana fall kanske man ska vara petig och säga att Gud faktiskt inte vet allt, och därmed skulle Gud ha användning för tankar som ett sätt att bearbeta inkommande kunskap om vad som händer i världen och Universum, även om Gud ändå har makten att göra vad som helst. Om nu inte allvetande ingår i begreppet allsmäktig förstås. För om man inte är allsvetande, hur kan man då ha makten att agera i situationer eller platser om man inte vet allting om alla situationer och platser hela tiden? Hmm hmm... Fast det är ju en annan diskussion. Vet Gud allt som händer i nutiden och vad som hänt i dåtid men inte framtiden yada yada osv osv. Fast är Gud tidlös så betyder det ju att tiden inte påverkar Gud och därmed skulle dåtid, nutid och framtid framstå samtidigt för Gud. Likt en person som sitter uppe på ett berg och ser ner på tre personer som går längs en väg. Hur som helst...

Om Guds önskan är likställd med verkligheten vi ser framför oss så tycks det betyda att Gud är mer lik en naturlag. Gud skulle mer eller mindre kunna bytas ut mot begreppet Universum.
Tänkande som vi förstår det skulle nog inte denna Gud har någon användning för känner jag. Knepig fråga.


Is consciousness anything more than a continual process of imagining, acting, observing the impact of the action, and imagining again with new information?

Detta låter för mig endast som trial and error. En dator skulle kunna göra detta utan att kallas medveten. Detta gör också djur som vi i vanliga fall inte skulle säga är medvetna på det sätt som vi är. Lägger vi handen på en het platta så bränner vi oss och vi gör inte om samma misstag. Medvetande tror jag också behöver innehålla någon form av reflektion kring varför man gör saker. Varför ligger det i mitt intresse att äta, annat än att göra mig mätt?
Jag började läsa en bok om medvetande och hur det uppkommer, men det blev för svårt så jag gav upp. Kolla upp Douglas R. Hofstadters bok Gödel, Escher, Bach eller I Am A Strange Loop (som jag tänkt införskaffa snart) som verkar vara en lite mer nedbantad version.


The dictionary defines "faith" as belief without evidence. It defines "stupidity" as unreasoned thinking. Is belief a form of unreasoned thinking?
Detta skulle jag också vilja besvara med ett citat av min kära Vardy.
"Non believers, therefore, cannot be convinced of rational argument [för guds existens] since this is to appeal to human reason and human reason is precisely unable to arrive at the existence of God."
Det har gjorts många försök till "gudsbevis" och i slutändan är det trots allt bara redan troende som övertygas av dessa försök, eftersom bevisen trots allt visat sig grunda sig i obevisbara och otestbara antaganden. Att börja tro på Gud är något som i de allra flesta fall måste komma från en inre övertygelse eller egna, subjektiva upplevelser och inte från yttre, rationella bevis. Hur ofta är det någon djupt troende som säger sig ha funnit sin övertygelse i logik eller bevis?
Så utifrån det så är tro definitivt en typ av "oförnuftigt tänkande".


Could atheists and believers accept the same definition of God?
Det beror lite på. Rent spontant skulle jag vilja säga ja. Men i somliga "gudsdefinitioner" (det ontologiska argumentet för guds existens) så ingår guds existens i själva begreppet "Gud" och därmed skulle förstås inte alls en ateist gå med på det.
Men säger man att Gud är allvetande, allseende, allsmäktig (och, enligt min gamla religionslärare så måste även en gud, vilken som helst, vara odödlig per definition) så absolut. Det skulle nog en ateist också kunna gå med på. Precis på samma sätt som båda skulle kunna komma överens om att en enhörning är en häst med ett horn i pannan (och eventuella andra magiska egenskaper).
Så en saks definition och tron på dess existens är ju oftast två olika saker.


If you suspected you were deluded, how could you find out for sure?

Det är en fråga jag inte omedelbart hade något förslag till ett svar på. Om jag redan har upptäckt en misstanke så vore det kanske en bra idé att skaffa sig så objektiv information om saken som möjligt. Att fråga någon av motsatt uppfattning kanske inte alltid skulle vara en bra idé eftersom man kanske kan fatta misstänke om att den personen är lika vilseledd en jag själv fast åt andra hållet. En bra metod kanske skulle vara att härma vetenskapen. Sätt upp en hypotes och ett experiment som går att upprepa och testa det. Om det så bara är ett tankeexperiment eller liknande.
Hmm, svårt.